Fysiker i fronten för miljön
Batterier och Indien ligger Robert Aronsson varmt om hjärtat. Fast sedan batteritillverkningen på Tudor i Nol upphörde för tio år sedan är det snarare bränsleceller och plug in-hybrider som upptar hans tid. Utom när han är på barnhemmet i Indien förstås.
Robert Aronsson har arbetat med batterier i 25 år. Först som utvecklingschef på Tudor i Nol och efter det att produktionen lagts ner, som logistikansvarig för de nordiska batterilager som fanns kvar. Att Robert skulle söka sig vidare till industrin efter att han disputerat i fysik 1983 kände han tydligt. Han är tekniker i grund och botten och gillar att arbeta praktiskt, inte undervisa.
När Tudor lagts ner ville ändå Ale kommun och Västra Götalandsregionen att batterikunnandet i Nol skulle tas tillvara. Därför bildades företaget ETC där Robert 2003 blev den först anställde. Den första frågan han ägnade sig åt på ETC var om den vätgas som kommer från petrokemin i Stenungssund och som nu bara eldas upp, skulle kunna användas till något bättre. Som att driva 20 000 bilar till exempel med endast vatten som avgas.
– Vi arbetade med att utveckla en bränslecell, ett batteri kan man säga, där bränslet, i det här fallet kväve och syre, tillförs utifrån. Den är långt ifrån färdigutvecklad men nu har projektet hamnat i skymundan av bilkrisen. Nu ska bilarna elektrifieras men långsiktigt hägrar ändå bränslecellen, säger Robert.
Nu jobbar han istället med ett projekt som initierats av Vattenfall och som drivs av Volvo och syftar till att utveckla en plug in-hybrid. Det vill säga en bil som man kan ladda i en kontakt i väggen men som också kan gå på bensin eller diesel.
– Batteriet ska vara större än i dagens hybridbilar så att man ska kunna köra cirka fem mil på el men ska man dra en husvagn till Norrland får bilen ändå ta till det andra drivmedlet.
Även om elen inte är billig så är den betydligt billigare än bensin. Att köra på el ger en rörlig kostnad per mil på under två kronor. Men eftersom bensinskatten idag inbringar stora summor till statskassan måste detta kompenseras om alla börjar köra elbil. Om det blir i form av mer skatt på elen återstår att se. Den stora vinsten är ändå att koldioxidutsläppen minskar, menar Robert.
Snart åker Robert till Indien som han ser som sitt andra hem.
– Att åka dit är som att åka 50 till 100 år bakåt i tiden i Sverige. Det bästa med Indien är indierna som är ett oerhört vänligt folk, säger han.
Roberts fru Dorothy har indiskt ursprung och kom till Sverige därifrån som 16-åring. Hon är nu engagerad i ett barnhem där. Det drivs av en stiftelse i Indien med hjälp av en stödförening i Sverige. Under de 40 år som barnhemmet funnits har varje år 200 föräldralösa barn tagits om hand där. Av dessa har 110 adopterats till Sverige.
– Många av dem är våra vänner idag. Ofta har vi personer i 25-30-årsåldern med oss ner som vill hälsa på på barnhemmet där de varit som små eller försöka hitta sina biologiska föräldrar.
Det är inte alltid det finns så mycket information tillgänglig om barnens släktingar men i de fall Dorothy och Robert vet någonting försöker de hjälpa till att förmedla kontakten.
Text och foto: Annika Söderpalm
