Till startsida

Vetenskapliga bilder påverkas av föråldrade symboler

Nyhet: 2012-11-08

Bilder och symboler, som används för att förstå vetenskapligt arbete, är nödvändiga för kommunikation och vidareutveckling. Men bilderna kan binda oss till uppfattningar som är svåra att göra sig fri från. Hur symbolerna tolkas och används och hur de påverkar samhällsutvecklingen analyseras i en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.

Gemensamt för allt vetenskapligt arbete är att kunna förmedla. Därför använder man ett visuellt språk av symboler, specifikt för ämnet, som andra kan läsa och förstå.

- Inom medicin får till exempel röda hexagoner symbolisera virala vektorer och inom humaniora symboliserar vit marmor antiken, säger Jonathan Westin vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Symbolerna skapar en egen verklighet

Med symbolernas hjälp skapas en uppfattning om det vi inte har daglig tillgång till, som till exempel händelser i det förgångna eller processer på molekylärnivå.
När nya vetenskapliga rön ska förmedlas, måste forskarna därför till lika stor del förhålla sig till etablerade representationer som till tidigare forskning. Man måste tala samma språk även om språket är uppbyggt av daterade symboler. Till exempel så avbildas ofta antika statyer vita trots att vi nu vet att de från början i de flesta fall var målade i starka färger.

- Den vita marmorstatyn talar ett språk laddat med mening från renässansen och framåt, då den rentvättad visades upp i privata samlingar som en symbol för kultur och rikedom. Tillsammans med den felaktiga uppfattningen att statyn alltid varit vit, reflekteras dessa senare värden tillbaka på vår bild av antiken. Om vi i nya visualiseringar berövar antiken dess vita statyer, berövar vi även tidsepoken de värden dessa fört med sig, säger Jonathan Westin, som också är illustratör.

Olika tidsepoker har olika symboler

Jonathan Westins avhandling beskriver och förklarar de olika processer som omger skapandet av en vetenskaplig visuell representation. Han diskuterar om man kan skapa nya visualiseringar utan att ta hänsyn till de symboler som redan finns och beskriver samspelet mellan beställare, utförare, teknologi och målgrupp i en rad fall.

- Alla tidsepoker har sina färger och symboler. Medeltiden illustreras ofta med en dov färgskala dominerad av brunt och grönt. Skuggorna är längre och vädret sämre och byggnader är ofta medfarna, något som inte existerar i de flesta bilder av antiken. Naturligtvis formar det vår uppfattning av tider, statsskick och folk.

Visuella representationer har en viktig roll i samhället. De formar idéer, nödvändig för kommunikation och vidareutveckling.

Avhandlingens namn: Negotiating Culture, Assembling a Past: The visual, the non-visual and the voice of the silent actant.
Länk:hdl.handle.net/2077/30093

Handledare: Prof. Hans Bjur och prof. Barbro Santillo Frizell

Kontakt: Jonathan Westin Institutionen för kulturvård, 031 786 5820
Mobil: 0730-40 17 70, E-post: jonathan.westin@gu.se


Foto: Illustration ovan av Jonathan Westin, högerklicka för större bild


 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Fax:
031-786 4839

Filmklipp

Vi har en kanal på YouTube där vi samlar filmklipp från vår forskning och utbildning.

Följ oss på Twitter

Pressrum

Hitta aktuell pressinformation från Naturvetenskapliga fakulteten

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta