Till startsida
Webbkarta

Sjunde resebrevet från McMurdo - jättegråsuggorna

Nyhet: 2011-12-08

Jättegråsugga, Antarktis. Foto: Michael Axelsson.

Nu så här på slutet kommer en kort beskrivning av vad vi gjort under de fem veckor vi varit nere på basen förutom att ta vackra bilder på omgivningarna. I den här beskrivningen av vår forskning fokuserar vi på jättegråsuggorna, sedan kommer vi att lägga ut texter och bilder på de två andra projekten.

Det tog ju nästan 10 dagar innan vi kunde komma ut på isen, under tiden satte vi upp utrustningen nere i akvariesystemet och pratade med ett gäng dykare som var på basen. De visste var det fanns borchar (Pagothenia borchgrevinki eller Bald notothen) och kunde även ta in jättegråsuggor (Glyptonotus XXX) när de dök vilket gjorde att vi kunde få in tillräckliga mängder för ett av projekten. För de andra två behövde vi borchar och ni har ju kanske redan sett bilderna från våra fisketurer.

Vad gjorde vi då med gråsuggorna och borcharna?

Forskningen på jättegråsuggorna handlar om klimateffekter. Vi testade hur de tål uppvärming och havsförsurning, det vill säga ökad koldioxidhalt i vattnet.

Jättegråsugga i labbet. Foto: Michael Axelsson.Under tre veckor har de levt i akvarier med en av fyra behandlingar: normala förhållanden (-1,4 grader C), Värme (4 grader C), havsförsurning (-1,4 grader C och hög koldioxidhalt) samt kombinationen av värme och kolodioxid (4 grader C och hög koldioxidhalt). Efter denna acklimatiseringsperiod har vi mätt deras ämnesomsättning och hur den varierar med olika temperaturer.

Eftersom deras kroppstemperatur är samma som omgivningens så har temperatur en direkt påverkan på ämnesomsättningens hastighet. När temperaturen stiger så ökar också ämnesomsättningen.

Ett organ som kan vara begränsande för växelvarma djurs värmetålighet är hjärtat. Om det blir för varmt kan hjärtat inte leverera syre i den takt som ämnesomsättningen kräver vilket leder till syrebrist och eventuell död eller minskad fitness vilket kan leda till problem med reproduktion och predatoravoidans. Därför mätte vi även hjärtats funktion genom att sätta in EKG-elektroder under skalet och registrera hjärtfrekvens och arytmier, och hur detta påverkas av uppvärmning.

Hur metabolism och hjärtfunktion påverkas av olika acklimatiseringstemperaturer och havsförsurning är viktigt för vår förståelse för hur växelvarma djur kommer att påverkas av klimatförändringarna.

Jättegråsugga, Antarktis. Foto: Michael Axelsson.Anledningen till att vi valde att arbeta med just jättegråsuggor är att de enligt gällande teorier nått sin enorma storlek tack vare den kalla temperaturen. Många ryggradslösa djur har en sämre syretransport än till exempel fiskar, vilket begränsar hur stora de kan bli innan de får syrebrist.

I kyla innehåller havsvattnet mer syre. Dessutom gör det kalla vattnet att deras ämnesomsättning är mycket låg. Dessa två faktorer gör att syretransporten är tillräcklig för större djur än närbesläktade arter i tempererade vatten. Just dessa faktorer gör att vi misstänker att dessa djur kan vara några av de mest känsliga för klimatförändringar och havsförsurning.

Våra preliminära resultat visar dock att de tål akut uppvärmning förvånansvärt bra, och vi såg bibehållen hjärt- och muskelfunktion i temperaturer över tio grader. Vi vet dock ännu inte hur de olika treveckorsbehandlingarna har påverkat temperaturtåligheten. Det svaret får vi först efter mer detaljerad genomgång av resultaten.

Hälsningar
Michael, Albin, Malin & Fredrik

Den 18 oktober åkte fyra forskare från zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet till Antarktis för att under sex veckor studera fiskar i det omgivande polarhavet. Mellan 24 oktober och 30 november kommer de att befinna sig på den amerikanska McMurdostationen.
Läs mer om expeditionsdeltagarna och deras forskning på science.gu.se/antarktis

 

AV:
031- 786 9873

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Fax:
031-786 4839

Här finns vi också

      

Pressrum

Hitta aktuell pressinformation från Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskap/GU på Twitter

Till sidans topp