Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv

Fyra nobelpristagare till kongress om biokemi i Göteborg

Nyhet: 2010-06-11

Drygt 1 700 deltagare från ett 70-tal länder samlas i Göteborg den sista veckan i juni för att diskutera biokemi på molekylär nivå. Fyra nobelpristagare och 221 talare står på programmet när europeiska FEBS för första gången förlägger sin kongress i Göteborg.

FEBS, som står för Federation of European Biochemical Societies, är en av de största europeiska organisationerna för biokemi, molekylär cellbiologi och molekylär biologi. Kongressen 26 juni-1 juli är den första som förläggs i Sverige på närmare 20 år.

På Göteborgs universitet bedrivs avancerad forskning inom biokemi.

Se filmen som ska visas på FEBS-kongressen.

Neandertahlgener kvar i moderna människor

Vid sidan om nobelpristagarna Elizabeth Blackburn, Venki Ramakrishnan, Roger Tsien och John Walker märks bland andra…
• Svante Pääbo som talar om sitt arbete med att kartlägga neandertahlmänniskans gener, som till stor del finns kvar i dagens moderna människa.
• Susan Lindquist som talar om hur kroppens egna proteiner kan förändras och bli farliga för oss.
• Juleen Zierath som talar om så kallade life-style diseases, det vill säga metaboliska sjukdomar som är kopplade till övervikt,
• Thomas Nyström som talar om hur det går till när nya celler knoppas av från de gamla, en fråga som har stor betydelse för människans åldrande.

Designade bakterier

I fokus står också…
• det nya forskningsfältet systembiologi, där man försöker förstå biologiska processer med hjälp av matematisk modellering,
• syntetisk biologi där man designar nya biologiska funktioner, som till exempel att förändra bakterier så att de kan producera mediciner,
• kvinnors roll i forskningen. Bland annat delas priset ”Women in Science Award” ut för tredje gången. 2010 års pristagare är Ingrid Grummt på det tyska cancerforskningscentret i Heidelberg. Av kongressens talare är en tredjedel kvinnor, vilket är en överrepresentation om man tittar på antalet kvinnliga professorer inom biologi och medicin.

Gymnasielärare bjuds in

I samband med FEBS-kongressen erbjuds också naturvetenskapliga gymnasielärare i göteborgsområdet en unik möjlighet att delta på två av kongressens workshops helt utan kostnad. Den 28 juni samlas en rad mycket intressanta internationella forskare och pedagoger för att prata om hur man får naturvetenskaplig forskning att bli en naturlig del av utbildningen på gymnasienivå. FEBS-kongressen föregås för övrigt av ett särskilt forum för unga forskare: Young Scientist Forum – Life of Molecules.

Värdar för arrangemangen är Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi, SFBM, och Norska biokemiska sällskapet, NBS.

Dagliga höjdpunkter

Här följer höjdpunkterna i programmet, dag för dag.

Lördag 26/6
● Nobelpristagaren i kemi från 2008, Roger Tsien, berättar om fluorescerande proteiner som hjälper till att kartlägga cellernas struktur och hur man använda dem för att hitta cancerceller i ett tidigt stadium. Det grönt fluorescerande proteinet har sedan upptäckten 1962 gått från att vara ett märkligt fenomen i en vacker manet, till att bli ett av biovetenskapens viktigaste verktyg som ger forskare möjlighet att följa tidigare osynliga biologiska förlopp.

Söndag 27/6
● Thomas Nyström från Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet är en av fem talare som belyser olika aspekter av och senaste rön kring åldrandet.
● De metaboliska nätverkens betydelse för kroppens ämnesomsättning är ett annat tema. Fredrik Bäckhed, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, berättar om metaboliska nätverk i tarmbakterier och dess betydelse för vår egen metabolism. Människans kropp innehåller fler tarmbakterieceller än egna celler.
● Syntetisk biologi kan på sikt kan leda till designade mikroorganismer med specifika, nyttiga egenskaper, till exempel produktion av medikamenter eller nedbrytning av miljögifter. Owe Orwar från Chalmers berättar om olika utvecklingar inom forskningen.
● Produktion av biologiska drivmedel för fordon har fått en egen programpunkt. Det handlar både om bättre produktionsmetoder för etanol och om biologiska drivemedel som kan utgöra alternativ till etanol.
● Svante Pääbo presenterar analysen av Neanderthalmänniskans genom, som bland annat visade att Neanderthalarna och människans direkta förfäder korsades och fick barn.

Måndag 28/6
● Biologiska rytmer är ett av dagens teman. Bland annat berättar Hiroki Ueda om hur människans dag-/nattrytm fungerar på gennivå. Detta är mycket relevant för att kunna behandla sömnstörningar.
● Susan Lindquist berättar om proteiner som förändrar sin struktur, vilket leder till neurodegenerativa sjukdomar. Neurodegenerativa sjukdomar är det gemensamma namnet på sjukdomar som angriper nervsystemet, som till exempel Alzheimers, Parkinsons, amyotrofisk lateralskleros (ALS) och multipel skleros (MS).
● Elizabeth Blackburn, Nobelpristagare i Medicin 2009, berättar om telomerer och dess betydelse för åldrandet. Telomererna är ett slags lock som sitter på kromosomernas ändar och som hindrar kromosomerna från att brytas ned. När cellen är gammal och telomererna för korta slutar den att dela sig. Telomerer kan sägas vara en förutsättning för "evigt liv".

Tisdag 29/6
● Sjukdomar som rör kroppens ämnesomsättning är ett tema för dagen. Sven Enerbäck på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet berättar om den bruna fettvävnad som bränner fett för att producerar kroppsvärme hos barn. Nyligen upptäcktes att det bruna fettet finns kvar hos vuxna. Dess egenskap att bränna fett kan eventuellt användas för att minska mängden av det vita fettet, som är kroppens fettlager hos överviktiga personer.

Onsdag 30/6
● I en session som handlar om proteiner som transporterar ämnen genom cellens membraner berättar Richard Neutze, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, om aquaporiner, en sorts vattentransporterande proteiner. Dessa kommer att har stor betydelse för behandling av en del sjukdomar, däribland de dödliga konsekvenserna av stroke.
● Juleen Zierath, Karolinska institutet, berättar om ämnesomsättningssjukdomar som härrör från dagens livsstil med överdrivet matintag och för lite motion.

Torsdag 1/7
● 2009 års Nobelpristagare i kemi, Venki Ramakrishnan, berättar om ribosomers struktur. Ribosomer är cellernas proteinfabriker, som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror som man får i sig med maten och omvandlar informationen i DNA till liv. Eftersom ribosomerna är fundamentala för livet, är de också perfekta mål för nya antibiotika.

Program och mer om FEBS-kongressen: www.febs2010.org

Kontakt: Professor Stefan Hohmann, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, tillika ordförande i SFBM
031- 360 8488
stefan.hohmann@gu.se

Fakta om de fyra nobelpristagarna

Elizabeth Blackburn (Nobelpristagare i medicin år 2009)
"för upptäckten av hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras"
– priset delades på tre
Elizabeth H. Blackburn är australiensisk och amerikansk medborgare. Hon är född 1948 i Hobart, Tasmanien, Australien, studerade vid University of Melbourne, disputerade 1975 vid University of Cambridge, England, och forskade sedan vid Yale University, New Haven, USA. Under 1980-talet var hon forskare vid University of California, Berkeley, och sedan 1990 är hon professor i biologi och fysiologi vid University of California, San Francisco.

Venki Ramakrishnan (Nobelpristagare i kemi år 2009)
"för studier av ribosomens struktur och funktion"
– priset delades på tre
Venkatraman Ramakrishnan, amerikansk medborgare. Född 1952 (57 år) i Chidambaram, Tamil Nadu, Indien. F.D. i fysik 1976 vid Ohio University, USA. Senior Scientist och Group Leader vid Structural Studies Division, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien.

Roger Tsien (Nobelpristagare i kemi år 2008)
"för upptäckt och utveckling av det grönt fluorescerande proteinet, GFP"
– priset delades på tre
Roger Y. Tsien, amerikansk medborgare. Född 1952 i New York, NY, USA. F.D. i fysiologi 1977 vid Cambridge University, Storbritannien. Professor och Investigator vid Howard Hughes Medical Institute, University of California, San Diego, La Jolla, CA, USA, sedan 1989.

John Walker (Nobelpristagare i kemi år 1997)
”för deras klargörande av den enzymatiska mekanismen för syntes av adenosintrifosfat (ATP)” – priset delades på tre
John E. Walker är född 1941 i Halifax, Storbritannien. Han erhöll M.A. och Dr. Phil. vid Oxford University, Storbritannien. Walker har sedan 1982 varit Senior Scientist vid Medical Research Council Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien. Han valdes in i Royal Society, London, 1995.

AV:
031-7862864