Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv

Fem frågor till Anna Wåhlin

Nyhet: 2012-10-22

FEM FRÅGOR …
till Anna Wåhlin som är forskare i oceanografi och på väg till Tasmanien.
1) Vad ska du göra i Tasmanien?
Jag är med och arrangerar en workshop där vi skall ta fram en plan för hur de istäckta delarna av Södra Ishavet skall övervakas, vi ska alltså göra observationer av havet under isen. Runt 50 av världens ledande experter av mätningar under havs- och glaciäris kommer dit för att vara med och designa framtidens observationssystem.

2) Varför behövs ett observationssystem i haven runt Antarktis?
För att förstå hur jorden fungerar så måste vi förstå mer om hur Antarktis fungerar. En stor del av jordens färskvatten finns lagrat i Antarktis inlandsis, och när istäcket där krymper respektive växer så påverkar det jordens klimatsystem. På senare år har man sett stora förändringar i de områden där varmt havsvatten kommer i kontakt med undersidan av de flytande glaciärerna. De förändringarna får konsekvenser bland annat för vattenståndet, de stora havsströmmarnas styrka och banor, livet i havet runt Antarktis samt havsisens utbredning och därmed hur stor andel av solens instrålning som reflekteras (albedo). Samtidigt är Södra Ishavet ett av de system som vi kan minst om och som det finns minst observationer ifrån i hela världen. Det är en blind fläck i det globala observationssystemet. Ny teknik medger nu att vi kan börja med långsiktiga observationer också av havet under isen.

3) Hur går man tillväga för att kunna observera?
Problemet med mätningar under is är hur signaler med data skall komma till oss, och hur energi skall komma till mätinstrumentet. Tyvärr kan man inte skicka trådlösa signaler genom vattnet, eftersom de absorberas. Det finns ett antal olika sätt att lösa detta på olika plattformar. Ett exempel är fasta mätriggar som står förankrade på havsbotten och mäter till exempel salthalt, temperatur, syrgashalt och strömhastighet på vattnet. Man har då batterier som strömförsörjning, och för att få ut data måste man plocka upp instrumentet och läsa av dem. En nyare teknik som kan användas i stället är akustiska modem, genom ljudsignaler kan man då kommunicera med riggen via en sändare i luften som kan skicka data till satellit. Det finns även en ny typ av autonom undervattensrobot designad för långa mätperioder med akustisk kommunikation till en basstation under glaciärernas botten, och via ett borrhål upp till luften.

4) Var ska instrumenten placeras?
En viktig del av workshopen är att utpeka strategiska områden där det är viktigt att prioritera långsiktiga mätningar. Det återstår att se vilka det blir, men förmodligen kommer de flytande glaciärerna att vara ett sådant, samt de undervattenskanaler som leder varma havsströmmar in mot dem. Dessutom finns det andra områden som är viktiga på grund av biologin, de kanske innehåller speciella och ovanliga arter och så vidare.

5) Vad förväntar ni er för resultat?
Målet är att få en färdig plan för ett observationssystem i Södra Ishavets istäckta delar: Vad, var och hur saker skall mätas, samt en roadmap för hur vi kommer dit. Det borde vi lyckas med om vi får bra och konstruktiva diskussioner!

Kontakt:

Anna Wåhlin
Universitetslektor
Inst för geovetenskaper
Tel: +46 (0)31 786 2866
E-post: anna.wahlin@gvc.gu.se
 

AV: