Till startsida
Webbkarta

Svamparter spåras på nätet

Nyhet: 2009-06-03

Växters ekologi och utbredning studeras inte bara i skogen. Genom ett nytt sätt att söka i vetenskapliga databaser har forskare från Göteborgs universitet hittat släktskap mellan svenska och thailändska svampar – och på köpet avslöjat några arter med fel släktnamn.

Trådingar (Inocybe) är ett stort svampsläkte med fler än 150 beskrivna arter i Sverige och över 500 beskrivna arter i världen. Arterna har traditionellt grupperats i ett hierarkiskt system, där släktskapet härleds från svamparnas form, struktur och vävnadstyp. Men dessa inventeringar har stora brister och många arter har som en följd fått felaktig släktskapsplacering. Det visar forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

DNA-analyser dyra

 I dagens forskning används ofta DNA-sekvenser för att undersöka släktskap. DNA-analyser har fördelen att de relativt enkelt ger stora mängder data. Men de är samtidigt dyra och tekniskt komplicerade vilket gör att det vardagliga arbetet med att systematisera enskilda svamp individer fortfarande i stor utsträckning görs för hand, med vägledning av deras utseende.

Artbestämning misslyckas

Ganska ofta misslyckas forskarna med att identifiera arten. Många arter är inte vetenskapligt beskrivna och ännu färre har fått sina DNA-sekvenser dokumenterade. Poängen är att även dessa ”oidentifierade” DNA-sekvenser sparas i offentliga databaser. Det här har forskaren Martin Ryberg vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper tagit fasta på. Genom att utnyttja en helt ny webbtjänst har Martin Ryberg sökt igenom och jämfört samtliga DNA-sekvenser som samlats in från trådingar i världen.

Nya inblickar

Projektet, som redovisas i en avhandling, ger helt nya inblickar i svampsläktets ekologi och utbredning. Martin Rybergs databaserade DNA-studier visar till exempel att Inocybe förekommer i långt fler miljöer än man tidigare trott – från varma tropiska till kyliga alpina. Avhandlingen avslöjar också ett tidigare okänt släktskap mellan svamparter som växer på så vitt skilda värdar som australisk eukalyptus och europeiska orkidéer. Forskningen kan dessutom visa att många grupper inom släktet inte alls är släkt som man tidigare trott.

Fruktkroppen bara en del

 Ett sådant exempel är trådingarnas undersläkte Inosperma, som efter Martin Rybergs granskning visar sig innehålla arter från två evolutionärt separata linjer.

–Det vi ser av svamparna när vi är ute i naturen, fruktkropparna, utgör bara en liten del av den egentliga svampen. Att studera fruktkroppar ger alltså bara en begränsad bild av svampens liv och av vilka svampar som finns på en plats vid ett givet tillfälle, säger Martin Ryberg.

Nya kunskaper

Martin Rybergs forskning ökar kunskaperna om i vilka miljöer svamparna föredrar att växa, vilket i sin tur ger nya kunskaper om den ekologiska evolutionen.

–Arterna i Inocybe lever i symbios med främst vedartade växter såsom gran, tall, björk, ek och bok. Men genom webbtjänsten emerencia hittade jag även DNA-sekvenser som härstammar från örter som pyrola och olika orkidéer, samt från så vitt skilda värdväxter och platser som granar i Sverige, ekar i Kalifornien, eukalyptus träd i Australien, vide i Japan och tropiska träd i Thailand.

Avhandlingen An evolutionary view of the taxonomy and ecology of Inocybe (Agaricales) with new perspectives gleaned from GenBank metadata försvarades vid en disputation den 30 april.

Kontakt:

Martin Ryberg, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Tele: 031-786 48 07

Mobil: 070-649 67 21

martin@ryberg.dpes.gu.se

 

AV:
031-786 49 12

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Fax:
031-786 4839

Filmklipp

Vi har en kanal på YouTube där vi samlar filmklipp från vår forskning och utbildning.

Följ oss på Twitter

Pressrum

Hitta aktuell pressinformation från Naturvetenskapliga fakulteten

Till sidans topp