Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv

Fåglars färgprakt mer extrem med tiden

Nyhet: 2010-04-20

Alltsedan Darwin har forskare sökt förklara fåglarnas enorma färgprakt. Nu skriver forskare vid Göteborgs universitet ett nytt kapitel i forskningsfältet - och visar hur en fågel kan bli röd i stället för gul.

För 16 år sedan publicerade professor Malte Andersson vid Göteborgs universitet boken Sexual Selection, som analyserade hur djur använder beteendesignaler, färger och andra ornament i konkurrensen om en partner. Boken, som bland annat byggde på ett berömt experiment med en långstjärtad änka publicerat i tidskriften Nature 1982, är idag ett zoologiskt standardverk som citerats i omkring 5000 vetenskapliga artiklar och otaliga läroböcker.

Tredje generationen

Nu publicerar den tredje generationen ekologiska forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, sina rön i denna tradition.Tillsammans med kollegor och projektledaren Staffan Andersson har doktoranden Maria Prager studerat hur sexuella signaler hos änkefåglar och biskopar (släktet Euplectes) produceras och förändras under evolutionens gång.

Enorm mångfald

Signalernas funktion var länge omtvistad men är idag välkänd: det handlar om att attrahera en partner för fortplantning, och om att avskräcka rivaler. Men varför djurvärlden uppvisar en sådan enorm mångfalden av signaler och uttryck har ännu inte förklarats. De afrikanska änkfåglarna illustrerar fenomenet väl: trots att de är nära besläktade och använder klassiska signaler bland fåglar - förlängda stjärtfjädrar och klara färger - visar arternas uttryck en fascinerande stor variation.

Mer extrema

Maria Pragers avhandling följer på fältstudier som pekar på ett generellt mönster bland dessa och många andra fåglar: honor föredrar de mest långstjärtade hanarna, medan hanar med större och rödare färgsignaler kan erövra bättre parningsrevir. Maria Prager har undersökt om signalerna hos änkfåglar och biskopar blivit alltmer extrema under evolutionen. I avsaknad av fossila fjädrar har hon studerat nutida DNA, och på så sätt rekonstruerat evolutionen av färger och fjäderplymer i arternas stamträd. Resultaten visar att dagens arter av änkor och biskopar kommer från förfäder med korta stjärtar och gul signalfärg.

Byter färg

Dagens röda färg har uppstått på flera sätt: fåglarna lagrar stora mängder gula födopigment i fjädrarna, vilket ger en rödare nyans, eller de omvandlar en del av födans gula pigment till röda med hjälp av ett enzym. Eftersom gula änkor och biskopar tycks sakna detta enzym kan färgskillnader delvis bero på fysiologiska eller genetiska begränsningar hos vissa arter.

Klargör nya aspekter

Malte Andersson var en pionjär i arbetet att testa och vidareutveckla Darwin’s idé att hanars parningsframgång ofta beror av iögonfallande ornament. Maria Pragers forskning klarlägger nu tre nya aspekter rörande färgsignalering: pigmentmekanismerna bakom färgen, färgernas utveckling inom individen, och färgsignalernas evolution över tiden.
– Tillsammans ger vår forskning en unikt komplett bild av färgevolution hos fåglar, och det finns få andra djur där man nu vet så mycket om signalernas olika aspekter, säger hon. 

Avhandlingen Phylogeny and Signal Diversity in Widowbirds and Bishops (Euplectes spp.) försvarades vid en disputation den 12:e mars. Länk till avhandling: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21697

Kontakt:
Maria Prager, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0739 408959
Maria.prager@zool.gu.se

Foto ovan: röd biskop. Foto nedan: vitvingad änkefågel. Foto: Staffan Andersson resp. Maria Prager. Foto porträtt: Staffan Andersson

AV:
031-786 49 12